Rapporter från Folkhälsoinstitutet visar att yngre människor nu dricker mer alkohol än någonsin under 1900- och 2000- talet.

Det trots för att det idag finns massor av behandlingsalternativ

och informationskanaler. Detta måste bero på all reklam i massmedia, hembrännig, införselregler och myndigheternas sätt att ge utskänkningsrättigheter och förlänga öppethållningstider för alkoholförsäljning på krogar och restauranger. Glöm heller inte den positiva attityd till alkohol som råder i samhället. Vi märker allt mer liberala tongångar då det gäller inte bara alkohol, utan också andra droger. Ofta produceras forskningsrapporter om alkoholens goda effekt som medicin.

Uttalanden som t.ex. ”öl är bra för den växande ungdomen, vin är bra för kvinnor och whisky är bra för män!”. Man kan undra hur mycket forskarna

får för sina rapporter. Det är nämligen ofta alkoholindustrin som beställer dem.

 

Det finns en formel som gäller för hur yttre faktorer påverkar alkoholkonsumtionen:

T x P x TG x A, där T = tid, P är pengar och TG = tillgång på alkohol, och A = attityder.

Dessa ingående faktorer kan sägas uppfyllda idag. Enligt ovanstående resonemang är det lätt att inse varför inte behandlingshem eller information kan hejda ökningen av missbruk och alkoholism.

 

Vad göra?

Man måste angripa problemen på två sätt – kortsiktigt och långsiktigt.

Kortsiktigt – genom att hjälpa dem som är missbrukare och alkoholister.

Kanske måste samhället ta bättre vara på de resurser som finns inom Rikslänkarna eller liknande självhjälpsorganisa-tioner. Långsiktigt – genom att börja undervisa barnen, redan i första klass i skolan, om faran med alkohol och narkotika. Undervisningen skall sedan vara kontinuerlig under hela skoltiden. Syftet skall vara, att barnen skall lära sig respekt för alkohol och narkotika. Lära en neutral attityd till dessa droger.

Vuxenvärlden måste också lära sig att barn ” ser, hör och lär ” av de vuxna.

 

Vuxna måste gå före med gott exempel.

Jag tänker ofta på barn och kommande generationer. Varför? Jo, därför att jag kom själv snett ut i livet och har fått lida oerhört mycket för det.

Dessutom har jag förorsakat mycket lidande för mina närmaste genom åren. På den tiden, då jag var i botten av missbruket och tillhörde det s.k. A-laget, befann jag mig i Helsingborg. Vi samlades oftast i biblioteksparken

intill Södergatan. Det var så lämpligt för det var nära till Systembolaget och Försäkringskassan! Vi satt också vid den stora kyrkan i området. Den tiden var förnedrande. Jag var arbetslös, bostadslös och socialt utslagen. Nu flera år senare, som nykter och återanpassad händer det att jag besöker området och bilden är densamma. Lika nergångna och slitna finns de där, missbrukarna, trots att det har gått över 30 år sedan jag var där.

Det som gör så ont är tanken på att när jag var där, gick dagens utslagna på dagis. Det var glada, friska och lekande barn.

Ofta på mina promenader stöter jag på dagisbarn, som är på utflykt och då slår mig tanken att om några år har några av dessa barn börjat vandringen mot förnedring och utslagning.

Jag vet att det finns många metoder på gång i samhället för att förebygga utslagning. Vi - Ann Kristin Larsson, Ann Kristin Åraas och jag vill också bidra med ett förslag. Många som växer upp är blyga och rädda. De har dåligt självförtroende och dålig självkänsla. Här kommer alkohol, narkotika,

tobak och grupptryck in i bilden och de som testar detta kan uppleva en sorts eufori. Falskt självförtroende!

Det kan se ut så här:

Man testar (t.ex. alkohol). Det uppstår en känsla.
Om känslan är positiv ...

... föds en vana. Om känslan är euforisk ...... föds ett behov. Om känslan är negativ ......
..... avstår man i framtiden.

Alla - både barn och vuxna, behöver känna att de betyder något.

Vi behöver något som stärker vårt självförtroende.

Barnen börjar mycket tidigt att testa sig fram och göra val. Några val är bra medan andra kan vara mindre bra.

Valen kan göras i olika miljöer, t.ex. i hem, skola eller i idrottsmiljö.

Därför är det oerhört viktigt att  alla som arbetar med barn att är observanta på vad barnen trivs med och vilka anlag de bär på. Barnens anlag och intressen måste stödjas fullt ut så att de utvecklas och får positiv betydelse och bra självförtroende. Upplever barnen att det är motigt att odla sina anlag och intressen kan motivationen ta slut.

Det farliga här är, att de kan ledas in på egenskaper som är dåliga men som ändå ger betydelse.

Det är viktigt att skapa en bra relation till sina barn. En relation som bygger på trygghet, kärlek, tillit och ömsesidig respekt.

DET FÖRSTA som bör göras, för att åstadkomma detta, är att utveckla en harmoni i hemmet.

DET ANDRA är att sätta gränser. Barnet måste lära sig att livet handlar om bl.a. ”vett och etikett”. I början av livet är det föräldrarna som fyller barnets värld. Men barnet börjar gå, springa och få lekkamrater. Det blir dagis, förskola, grundskola och gymnasium. Föräldrarna noterar att barnet

får och tar till sig intryck utanför hemmet. Den dominans som föräldrarna har haft i barnets värld börjar bli allt mindre och mindre. De intryck och eventuella lärdomar, som barnet kommer hem med, kan vara både bra och dåliga. På detta måste föräldrar vara uppmärksamma. Det gäller att ta itu med sådant som inte passar in i familjen eller på annat sett strider mot förnuft och etik.Efter hand drabbas barnet av fler och fler valmöjligheter men, barn är vanligtvis inte rustade för att kunna avgöra om de val de gör är bra eller dåliga. I sådana situationer måste barnet ha hjälp!

Man måste diskutera möjliga konsekvenser av olika val.

De kan göra dåliga val som ändå ger dem betydelse. Negativ betydelse.

De kanske tänker att får jag inte betydelse för bra egenskaper - så kan jag få det för dåliga!

Något viktigt för föräldrar att tänka på:

Var är vårt barn ikväll ?

Vem eller vilka är vårt barn tillsammans med ?

Vad gör vårt barn ikväll ?

Tecken att vara uppmärksam på

Följande tecken (beteenden) hos Ditt barn behöver inte vara tecken på alkohol- eller annan droganvändning eller missbruk - men kan vara det.

Var därför uppmärksam på följande hos Ditt barn:

Rastlöst, oroligt.

Tappar intresset för skolarbetet.

Ljuger.

Inte säger något om kompisarna.

Byter kompisar.

Har skygga kompisar.

Inte passar tider.

Lättirriterat

Sover över hos kompisar?

(Kolla hos vilka )

Att diskutera:

När barnet börjat på dagis skall då föräldrar ha kontakter med berörd personal?

I så fall ...... Varför? Hur ofta?

När bör barnet få lära sig om familjens policy?

Ska överträdelse medföra konsekvenser?

Varför är det viktigt att uppmuntra och berömma när barnen gör bra saker?

Om föräldrarna har olika åsikter i vissa sammanhang, t.ex. när det gäller sängdags eller TV-tittande.

Hur löser man det?

Ska föräldrar hjälpa med läxor?

Ska barnet ha veckopeng eller månadspeng?

Ska barnet hjälpa till hemma?

Ska barnet städa sitt rum?

Ska barnet ha extra betalt för det?

Om barnet kräver modekläder, Hur löser ni det?

Ska man efterhand sätta barnet in i hushållsekonomi?

Hur länge ska barnet vara ute på kvällarna, och när är det läggdags? (vid olika åldrar)

Om barnet vill sova över hos en kompis, är det då lämpligt att ha kontakt med kompisens föräldrar?

Så länge barnet är under 18 år, ska man då låta dem ” smaka ” alkohol hemma? Motivera!

Och hur blir det med rökning? Motivera!

Ska man som förälder bara säga nej till alkohol och tobak eller ska man motivera varför de inte får?

Ska barnet få bjuda hem kompisar?

Ska man lära barnen att äta allsidigt?

Som framgår av det som sagts ligger ett stort ansvar på föräldrarna. Många gånger behövs kanske hjälp utifrån. Speciellt vad det gäller alkohol, narkotika tobak och sex.

 

Kjell Åraas

Sällskapet Länkarna

Kävlinge