Rapporter från Folkhälsoinstitutet

visar att yngre människor nu dricker

mer alkohol än någonsin under

1900- och 2000- talet.

Det trots för att det idag finns

massor av behandlingsalternativ

och informationskanaler.

Detta måste bero på all reklam

i massmedia, hembrännig, införselregler

och myndigheternas sätt

att ge utskänkningsrättigheter och

förlänga öppethållningstider för

alkoholförsäljning på krogar och

restauranger.

Glöm heller inte den positiva attityd

till alkohol som råder i samhället.

Vi märker allt mer liberala

tongångar då det gäller inte bara

alkohol, utan också andra droger.

Ofta produceras forskningsrapporter

om alkoholens goda effekt

som medicin.

Uttalanden som t.ex. ”öl är bra

för den växande ungdomen, vin är

bra för kvinnor och whisky är bra

för män!”

Man kan undra hur mycket forskarna

får för sina rapporter. Det

är nämligen ofta alkoholindustrin

som beställer dem.

Det finns en formel som gäller

för hur yttre faktorer påverkar alkoholkonsumtionen:

T x P x TG x

A, där T = tid, P är pengar och TG

= tillgång på alkohol, och A = attityder.

Dessa ingående faktorer kan

sägas uppfyllda idag.

Enligt ovanstående resonemang

är det lätt att inse varför inte behandlingshem

eller information

kan hejda ökningen av missbruk

och alkoholism.

Vad göra?

Man måste angripa problemen

på två sätt – kortsiktigt och långsiktigt.

Kortsiktigt – genom att hjälpa

dem som är missbrukare och alkoholister.

Kanske måste samhället ta

bättre vara på de resurser som finns

inom Rikslänkarna eller liknande

självhjälpsorganisationer.

Långsiktigt – genom att börja

undervisa barnen, redan i första

klass i skolan, om faran med alkohol

och narkotika.

Undervisningen skall sedan vara

kontinuerlig under hela skoltiden.

Syftet skall vara, att barnen skall

lära sig respekt för alkohol och

narkotika. Lära en neutral attityd

till dessa droger.

Vuxenvärlden måste också lära

sig att barn ” ser, hör och lär ” av

de vuxna.

Vuxna måste gå före med gott exempel.

Jag tänker ofta på barn och kommande

generationer.

Varför?

Jo, därför att jag kom själv snett

ut i livet och har fått lida oerhört

mycket för det.

Dessutom har jag förorsakat

mycket lidande för mina närmaste

genom åren.

På den tiden, då jag var i botten

av missbruket och tillhörde det s.k.

A-laget, befann jag mig i Helsingborg.

Vi samlades oftast i biblioteksparken

intill Södergatan.

Det var så lämpligt för det var

nära till Systembolaget och Försäkringskassan!

Vi satt också vid den stora kyrkan

i området.

Den tiden var förnedrande. Jag

var arbetslös, bostadslös och socialt

utslagen.

Nu flera år senare, som nykter

och återanpassad händer det att jag

besöker området och bilden är densamma.

Lika nergångna och slitna finns

de där, missbrukarna, trots att det

har gått över 30 år sedan jag var

där.

Det som gör så ont är tanken på

att när jag var där, gick dagens utslagna

på dagis.

Det var glada, friska och lekande

barn.

Ofta på mina promenader stöter

jag på dagisbarn, som är på utflykt

och då slår mig tanken att om några

år har några av dessa barn börjat

vandringen mot förnedring och utslagning.

Jag vet att det finns många metoder

på gång i samhället för att förebygga

utslagning.

Vi – Ann Kristin Larsson, Ann

Kristin Åraas och jag vill också bidra

med ett förslag.

Många som växer upp är blyga

och rädda. De har dåligt självförtroende

och dålig självkänsla.

Här kommer alkohol, narkotika,

tobak och grupptryck in i bilden

och de som testar detta kan uppleva

en sorts eufori. Falskt självförtroende!

Det kan se ut så här:

Man testar (t.ex. alkohol)

Det uppstår en känsla

Om känslan är positiv ...

... föds en vana

Om känslan är euforisk ...

... föds ett behov

Om känslan är negativ ...

... avstår man i framtiden.

Alla – både barn och vuxna, behöver

känna att de betyder något.

Vi behöver något som stärker vårt

självförtroende.

Barnen börjar mycket tidigt att

testa sig fram och göra val.

Några val är bra medan andra

kan vara mindre bra.

Valen kan göras i olika miljöer.

t.ex. i hem, skola eller i idrottsmiljö.

Därför är det oerhört viktigt att

alla som arbetar med barn att är

observanta på vad barnen trivs med

och vilka anlag de bär på.

Barnens anlag och intressen

måste stödjas fullt ut så att de utvecklas

och får positiv betydelse

och bra självförtroende.

Upplever barnen att det är motigt

att odla sina anlag och intressen

kan motivationen ta slut.

Det farliga här är, att de kan le-

das in på egenskaper som är dåliga

men som ändå ger betydelse.

Det är viktigt att skapa en bra

relation till sina barn.

En relation som bygger på

trygghet, kärlek, tillit och ömsesidig

respekt.

DET FÖRSTA som bör göras, för

att åstadkomma detta, är att utveckla

en harmoni i hemmet.

DET ANDRA är att sätta gränser.

Barnet måste lära sig att livet

handlar om bl.a. ”vett och etikett”.

I början av livet är det föräldrarna

som fyller barnets värld. Men

barnet börjar gå, springa och få

lekkamrater. Det blir dagis, förskola,

grundskola och gymnasium.

Föräldrarna noterar att barnet

får och tar till sig intryck utanför

hemmet.

Den dominans som föräldrarna

har haft i barnets värld börjar bli

allt mindre och mindre.

De intryck och eventuella lärdomar,

som barnet kommer hem med,

kan vara både bra och dåliga.

På detta måste föräldrar vara

uppmärksamma.

Det gäller att ta itu med sådant

som inte passar in i familjen eller

på annat sett strider mot förnuft

och etik.

Efter hand drabbas barnet av fl er

och fl er valmöjligheter men, barn

är vanligtvis inte rustade för att

kunna avgöra om de val de gör är

bra eller dåliga.

I sådana situationer måste barnet

ha hjälp!

Man måste diskutera möjliga

konsekvenser av olika val.

De kan göra dåliga val som ändå

ger dem betydelse.

Negativ betydelse.

De kanske tänker att får jag inte

betydelse för bra egenskaper – så

kan jag få det för dåliga!

Något viktigt för föräldrar att

tänka på:

Var är vårt barn ikväll ?

Vem eller vilka är vårt barn tillsammans

med ?

Vad gör vårt barn ikväll ?

Tecken att vara uppmärksam

på

Följande tecken (beteenden) hos

Ditt barn behöver inte vara tecken

på alkohol- eller annan droganvändning

eller missbruk – men kan

vara det.

Var därför uppmärksam på

följande hos Ditt barn:

Rastlöst, oroligt.

Tappar intresset för skolarbetet.

Ljuger.

Inte säger något om kompisarna.

Byter kompisar.

Har skygga kompisar.

Inte passar tider.

Lättirriterat

Sover över hos kompisar?

(Kolla hos vilka )

Att diskutera:

När barnet börjat på dagis skall

då föräldrar ha kontakter med berörd

personal?

I så fall ......

Varför?

Hur ofta?

När bör barnet få lära sig om familjens

policy?

Ska överträdelse medföra konsekvenser?

Varför är det viktigt att uppmuntra

och berömma när barnen

gör bra saker?

Om föräldrarna har olika åsikter

i vissa sammanhang, t.ex. när det

gäller sängdags eller TV-tittande.

Hur löser man det?

Ska föräldrar hjälpa med läxor?

Ska barnet ha veckopeng eller

månadspeng?

Ska barnet hjälpa till hemma?

Ska barnet städa sitt rum?

Ska barnet ha extra betalt för

det?

Om barnet kräver modekläder,

Hur löser ni det?

Ska man efterhand sätta barnet

in i hushållsekonomi?

Hur länge ska barnet vara ute på

kvällarna, och när är det läggdags?

(vid olika åldrar)

Om barnet vill sova över hos en

kompis, är det då lämpligt att ha

kontakt med kompisens föräldrar?

Så länge barnet är under 18 år,

ska man då låta dem ” smaka ” alkohol

hemma? Motivera

Och hur blir det med rökning?

Motivera.

Ska man som förälder bara säga

nej till alkohol och tobak eller ska

man motivera varför de inte får?

Ska barnet få bjuda hem kompisar?

Ska man lära barnen att äta allsidigt?

Som framgår av det som sagts

ligger ett stort ansvar på föräldrarna,

Många gånger behövs kanske

hjälp utifrån. Speciellt vad det gäller

alkohol, narkotika tobak och

sex.

Kjell Åraas

Sällskapet Länkarna

Kävlinge