Så kommer en tidning till

 Redan 1999 gjorde jag ett referat som beskriver hur en tidning - Vi Länkar - kommer till, men sedan dess och under mina tjugotre år som ansvarig utgivare och redaktör, har mycket hänt i den process som det innebär att göra en tidning.
 När jag började med Vi Länkar, var det principen ”klippa och klistra”, som gällde, en metod som jag ärvde av min föregångare. Det var inget fel på den, men det var en ganska omständlig procedur. 
 Då sändes allt textmaterial till tryckeriet och kom sedan tillbaka i ”metervara” med en bredd som motsvarade en spaltbredd. Alla bilder dimensionerades med hjälp av en vanlig kopieringsapparat, något som var mycket tidskrävande och sedan klistrades allt in i mallar som motsvarade en tidningssida.
 Vid den här tiden trycktes tidnigen helt i svart/vitt (gråskala), även omslagssidorna.
 Men strax efter att jag ”tagit över”, gjordes det första omslaget i 4-färg och jag skaffade ett enkelt deskotopprogram som underlättade och effektiviserade arbetet.
I dag görs alla underlag med hjälp av ett program som heter Indesign.
 Under åren har många läsare kommit till och därför skall jag ännu en gång i stora drag berätta om hur ett av nummer av tidningen av idag kommer till.
 Vi efterlyser alltid bidrag till tidningen eftersom varje nummer skall fyllas med 28 sidor text- och bildmaterial och för det fordras en hel del underlag.
 Redaktionen består idag av undertecknad, som är ansvarig utgivare och huvudredaktör, samt Bernt Törnqvist, redaktör som arbetar ifrån Västervik.
  På redaktionen ställer vi gärna upp och gör referat från olika händelser  i Sällskap och Distrikt. Vi gör också referat från allmänna händelser i samhället.
 Men - det räcker inte med det material som vi kan åstadkomma på eller genom redaktionen. Vi behöver hjälp av goda medarbetare runt om i landet. Det kan handla referat och bilder från informationer, utställningar, kurser och allmänna aktiviteter i Sällskapen. 
 Genom kontakter med läkare, forskare och andra som arbetar med problemen kring missbruk/beroende av såväl alkohol och andra droger, får vi ofta deras tillstånd att införa artiklar som de skrivit.   
 Ibland presenterar vi noveller eller berättelser av personer såväl inom våra Sällskap, som utanför dessa.
 Arbetet på redaktionen pågår givetvis ständigt - varje dag - men den 20:e varje månad börjar alltid slutarbetet för nästa månads nummer.
 Det skrivna material som kommit in skall bearbetas. Är det ett underlag skrivet med hjälp av en dator skall det läsas in med hjälp av datorer på redaktionen, kanske en skanner och ett s.k. OCR-program. Därefter måste man kanske göra vissa redigeringar.
 Det är inte alltid helt enkelt, eftersom inte innehållet eller budskapet får förändras.
 Kommer underlagen till redaktionen i hand- eller maskinskrivet skick, går det ofta inte att läsa in det med datorns hjälp utan det hela måste ”renskrivas”.
 Till många inslag finns också ett antal digitala bilder eller ”vanliga” foton. De senare, som inte är så vanliga längre, scannas då också in och bearbetas. Bilderna oavsett om det är digitala bilder eller"pappersbilder" som scannats in, måste kanske beskäras, eftersom man ju vill ha fram det väsentliga i bilden och slutligen ges den dimensioner som passar tidningens spaltmallar.
 Digitala bilder har ju stora dimensioner och måste då behandlas på sitt särskilda sätt för att passa in.
  I många fall måste också bilderna behandlas färg- eller ljusmässigt, så att de blir bra i tryck.
 Redaktörerna måste alltså vara både text- och bildredigerare.
 Allt textmaterial sparas ned i datorer som textfiler och bilderna sparas i vissa bestämda bildformat.
 När detta är gjort börjar brytningen av tidningens layout. 
 Brytningen innebär att layouten spaltsätts, bilder läggs på plats, bildtexter sätts in och rubriker görs.
 Nu gäller det alltså att placera allt på sin rätta plats i tidningen.
 När man så har monterat in allt händer det ofta att man får ”gluggar” i spalterna eller att något inslag kanske inte ryms inom avsett utrymme.
 Då - gäller det att lägga pussel.
 ”Gluggarna” måste fyllas ut och har något inslag krävt mer plats än vad som finns tillgängligt, måste man göra en efterredigering eller kanske beskära bilderna.
 Till slut får man fram en ”layoutbrytning” och sedan den korrekturlästs och textfilerna i datorn redigerats, så att de stämmer med brytningen, skickas allt idag till Skaraborgs Offsett i Skövde..
 Layouten och alla textfiler och bilder sänds elektroniskt. 
 Då det gäller vår tidning och en presentation av arbetet med den, får vi inte glömma våra annonsörer, företag som genom sina annonser stöder vår verksamhet.
 Men annonsörerna knackar inte bara på dörren, utan det gäller att bearbeta dem, få dem att satsa på oss och det sköts av vår annonsavdelning i Göteborg. Det är ett stort arbete som den lägger ner.
 Sedan allt kommit till tryckeriet vidtar en omfattade procedur för att göra en färdig tidning.
 Under mer än 30 år hade Vi Länkar  samma tryckeri, Svärd & Söner Tryckeri AB i Falköping, där vi hade mycket goda  och skickliga medarbetare  som utförde ett fint och gediget arbete.
 Min närmaste medarbetare på  tryckeriet var under många år, Gunilla Lindgren och hon och jag lärde under årens lopp känna varandra, på ett sätt som gjorde, att vi fungerade väldigt bra tillsammans.           
 Gunilla hade den rätta känslan för tidningen och hon hade också fria händer att göra den slutliga brytningen, så att vi får ett bra och tilltalande resultat tillsammans.
 Av Gunilla lärde jag mig mycket, inte minst att allt inte behöver vara "så fyrkantigt".
 Sedan Gunilla pensionerade sig har vi en ny medarbetare i prepressarbetet, Veronica Larsson på Skaraborgs Offset och också här fungerara samarbetet på ett förträffligt sätt. Veronica har sin arbetsplats i Skövde.
 Det är många arbetsmoment som skall utföras på tryckeriet.
 Först när alla underlagen kommit ner till Veronica i Skövde, görs den slutgiltiga brytningen av tidningen. Hela brytningsproceduren upprepas, hon läser in texter, skannar bilder och bearbetar allt innan det går vidare. 
 Under de år jag arbetat med tidningen har inteutrustningar och maskinpark på tryckerierna moderniserats och effektiviserats. Bl.a. har man nya skaffat nya tryckpressar och en CTP-anläggning har tillkommit.
 CTP, står för ”computer to plate”,  d v s ”dator till plåt”.
 Pressarna har en kapacitet av 15.000 ark  (72 x 102 cm) i timmen.
 Andra maskiner som anskaffats är  bl.a. nya skärlinor och falsmaskiner.
 Då jag började som redaktör bearbetade min dåvarande partner på företaget, Gunilla, redan då alla underlag till tidningen med dator.
 Sedan följde en omfattande procedur. Allt fotograferades med s.k. reprokamera, fotoplåtar gjordes, som sedan överfördes till tryckplåtar o s v.
 Det var ett omfattande och ofta tidskrävande arbete också förenat med ”mycket slabb” med framkallningsvätskor o s v.
 Idag, tar man fram alla underlag på dator, som sedan, elektroniskt går till CTP:n, som tar fram tryckplåtarna direkt.      
 Att så här i korthet, enkelt redogöra för hela proceduren, låter sig inte göras.
 Tidigare hade man en stor reprokamera, i vilken alla sidor fotograferades och man gjorde ”filmplåtar” som sedan monterades med säker hand och med lupp för ögat.  
 Det var ett precisionsarbete av stora mått och visst kan man väl kanske förlora litet av yrkesstoltheten när ”datorerna tar över”.
 Men, trots moderna hjälpmedel, är det fortfarande ett arbete som fordrar sin man eller kvinna.
 För en sida som skall tryckas i svart-vitt (gråskala) görs en tryckplåt. För sidor som ska tryckas i färg, vad man kallar fyrfärgstryck, så måste man först utföra en färgseparation i datorn och sedan göra fyra plåtar.
 Tryckplåtarna monteras sedan i tryckpressen.
Pressarna har fyra tryckverk, i vilka man kan trycka i såväl svartvitt som fyrfärg.
Det är stora maskiner vi talar om,  som väger 32 ton och har en kapacitet av 15.000 ark per timme. Det är dessa som Vi Länkar trycks i.
I dag trycks hela tridnigen i 4-färg.
I varje  tryckverk läggs en färg på, nämligen svart, gult, cyan  och magenta. Genom rätt blandning av dessa fyra färger kan man trycka alla färger och färgnyanser.
 Att hitta en bra omslagssida är inte helt lätt. Det är inte bara att gå ut och ta en. Ofta är det tillfället som gör att man hittar en bra sida. 
Också här har vi hjälp av medarbetare ute i landet.
 Trycker man bara svartvita sidor kan man pressarna trycka flera sidor på en gång. Maskinen kan vända arken, så att ena sidan trycks i tryckverk ett, vänds automatiskt och sedan trycks baksidan i verk nr 2. 
 När vi här talar om tryckning av sidor menas inte de enskilda sidorna i tidningen utan på ett och samma ark trycks 8 sidor monterade efter ett visst system, som lagts upp i dator och sedan ”skjutits ut” till CTP:n
 När allt är tryckt falsas (viks) arken så att sidorna  kommer i rätt ordning, varefter de  häftas och skärs så att allt blir en färdig tidning.
 Falsning, häftning och skärning utförs också i speciella tekniskt avancerade maskiner.
 När så tidningen är klar, återstår att distribuera den till mottagarna/prenumeranterna.
  Att göra en tidning innebär ett ständigt arbete, praktiskt taget utan pauser. När ett nummer når dig, är redaktionen, sedan flera dagar tillbaka i färd med att producera sin del i processen för nästa nummer.

 ”Att göra en tidning - speciellt en med ideell karaktär - är ett sätt att leva”!
 Det kan ibland bli ett ganska jobbigt liv, som från redaktionens sida fordrar många, många timmars arbete - men det är ändå alltid roligt!

Ingemar Rosén
Vi Länkar

Produktionsprocessen för en tidning.

Alla underlag som kommer till redaktionen behandlas i datorer.
Man gör en brytning av tidningen i ett deskotopprogram.
Med detta menas att man gör färdig alla underlag i den ordning sidorna ska tryckas
Vi Länkar använder sig av programmet Indesign.
I datorerna görs också, vid 4-färgstryck, färrseparationer, så att man får underlagen för 4 tryckplåtar för varje sida.
Från datorerna görs sedan en utskjutning till CTP:n som tar fram plåtarna.
Med utskjutning menas att man lägger sidorna på arken efter ett bestämt mönster beroende på hur många sidor
tidningen ska innehålla.
Plåtarna monteras på valsarna i tryckverken,som sedan överför trycket till pappersarken via en gummicylinder (se bild nedan).
Arken viks, falsas och häftas sedan till en färdig tidning.

                   Tryckpress med 4 tryckverk
                   Kapacitet: 15000 ark per timme
                   Vikt: 32 ton

Tryckverk

En offsetpress har ett tryckverk för varje färg.
En press med t.ex. fyra tryckverk kallas fyrfärgspress. Färgen finns i färgkistor och matas mellan ett antal färgvalsar för att sedan överföras till tryckplåten.
Färgen överförs från tryckplåten till en gummidukscylinder, som i sin tur överför den till papperet. Papperet passerar mellan gummidukscylindern och en mottryckscylinder..