RIKSKURS 2021.

Dag 1
Rikskursen öppnas 

Söndagen den 8 augusti hade alla kursdeltagare anlänt till Sällskapet Länkarnas av 1948:as sommarhem.      
  De flesta ankom redan på lördagen dem 7 augusti. 
 Alla tilldelades sina rum för veckan och kunde bädda för natten.
 Klockan 17.00 serverades kursens första måltid och en timme senare kunde först 48:ornas Tommy Södergren hälsa alla välkomna och kort senare kunde kursledaren Ingemar Rosén göra detsamma.
  Därefter tog vår förbundsordförande till orda, talade litet om vad som skulle komma att hända under kursveckan och förklarade sedan årets kurs för öppnad.
 Därefter följde de vanliga formaliteterna. 
  Eleverna indelades i arbetsgrupper, man gick igenom kursprogram. ordningsregler och annat som gällde för kursen.
 Tidigare på dagen hade förbundets flagga hissats på sommarhemmet och den satt sedan uppe hela veckan.
 Sedan dagens program avslutats kunde deltagarna ”surra” litet med varandra innan de gick till sängs till vågornas brusande mot stranden.

Ingemar Rosén

Dag 2
Legitimerat lärande ungänge

 Sedan 19 år tillbaka har Rikslänkarna ett KBT-baserat ”verktyg/material”, som vi kallar ”Gula Boken”.
 Den heter egentligen ”Alkoholism och annat drogberoende - behandlingsbara sjukdomar” och är framtagen i samarbete med arbetslivspedagogen Gudni Stefansson.
 Titeln betyder inte att enbart sjukdomen alkoholism behandlas i denna, utan beroendet av alla kemiska, sinnesförvirrande äm-nen, så som narkotiska preparat, läkemedel och tabletter etc. 
 Sedan 18 år tillbaka, har vi haft ämnet ”Legitimerat Lärande Umgänge” (LLU) på rikskursprogrammen.
  Legitimerat lärande umgänge är en metod som hjälper oss att förstå och hjälpa såväl oss själva som andra.
 Det är en sedan urminnes tider väl beprövad metod, något som använts av barnmorskor i Afrika, skräddare i Indien och enligt sägnen också av Ayla i Grottbjörnens folk för 30000 år sedan, då hon lärde sig till medicinkvinna.
 Metoden innebär att man lär i en grupp av människor med samma erfarenheter och upplevelser.
 För att delta i en sådan grupp måste alla i den alltså ha erfarenheter från ett speciellt område.
 Exempel på en sådan grupp kan sägas vara de som i allmänt tal kallas ”raggare” eller ”motorburen ungdom”.    
  Du kan aldrig komma in i en sådan grupp om Du inte delar deras erfarenheter och kunskaper.
 Det är en grupp som med ”all kraft” går in för sina bilar, ägnar all sin tid till att jobba med dessa o s v och kan göra det, just därför att de lär av varandra, byter erfarenheter och ökar sina kunskaper och på så sätt lär de sig att ”bemästra de problem” som är förenade med deras sysselsättning.
 Inom Länkarnas Riksförbund använder vi oss av denna metod och de verktyg vi har till förfogande är förutom våra grundläggande idéer och program - boken ”Alkoholism och annat drogberoende - behandlingsbara sjukdomar”. 
 Metoden bygger på kognitiva arbetssätt och har visat sig mycket framgångsrik i arbetet med att hjälpa inte bara de nya som kommer till oss, utan också oss själva att bibehålla vår nykterhet och drogfrihet.
Under många år har vi haft det här ämnet den första dagen på Rikskurserna.
  Varför det? Jo vi har sett att på så sätt lär kursdeltagarna känna varandra tidigt och på ett nära sätt - de vågar tala i en grupp och de vågar ”öppna sig”
 Vi har exempel på deltagare som innan vi haft detta ämne sa, att de minsann inte tänkte tala i gruppen, men som innan kvällen gjort de mest fantastiska framträdanden. 
 Under årens lopp har vi haft olika föreläsare - ingen nämnd och ingen glömd.
 I år liksom i fjol, gick uppdraget att genomföra dagen med hjälp av vår förre förbundsordförande Jan Börjesson.
 Dagen började med föreläsningen följd av en presentationsrunda och genom att varje deltagare presenterade sig och berättade litet omsin bakgrund och nuvarande situation.
 
Under eftermiddagen arbetade arbetsgrupperna med att genom
föra ett verkligt ”Gula bokenmöte
 Vi kunde notera ett stort positivt engagemang och stor entusiasm från alla deltagare då de tog sig an uppgifterna. 
 Efter kaffet klockan 15.00 återkom alla till en ”storgrupp”, där de redogjorde för vad man kommit fram till under grupparbetena. 
  Det var intressant att se hur elever som aldrig arbetat med boken gick in för uppgifterna, något som gör att vi hoppas på att de funnit att LLU och Gula Boken är något så positivt att det ”måste använda det”hemma i sina egna Sällskap.
 

Text, foto:
Ingemar Rosén

Dag 3
 Alex Breeze från ”I say NO Drugs”

 Han började berätta lite från sin uppväxt, född på nya Zeeland 1973 flyttade till Sverige som 8-åring  började med alkohol redan i 8an eller 9an, fortsatte med hasch, amfetamin, piller av olika slag. Blev tagen av polis för narkotikainnehav som 20-åring och konfronterad med sin mamma, insåg av skam att detta måste få ett slut. 
 Han har varit drogfri sen dess.      Började arbeta 1994 på halvtid som väktare åt Securitas, jobbat mycket i Nordstan och förorterna. Efter ett tag började föreläsa om droger och missbruk för framförallt skolor och  ungdomar.  
 Har varit med och startat upp 112- sommarläger där ungdomar får lära sig mycket om vad polis och räddningstjänsten arbetar med och själva praktiskt öva.     Det Alex började att prata om var hur/varför man prövar droger och hur det allt efterhand övergår i ett beroende.
 Primärt är det att känna sig bättre bli lyckligare, från början förstärka lyckokänslan och allt efterhand blir det med bakrus/avtändning en nedåtgående spiral som till sist slutar med död. Efter en tid övergår det mentala beroendet till ett fysiskt när detta sker är en flytande gräns för varje individ. Vidare fortsatte han att prata om vilka starka krafter som ligger bakom legalisering av droger både från läkemedelsbolag och framför allt de som vill att exempelvis cannabis ska legaliseras.      Berättade lite om Colorado i USA och hur det gått där med att nästan alla cannabisodlingar tagits över av drogkarteller och förväntade skatteintäkter har uteblivit. Läkemedelsindustrin har en mycket effektiv marknadsföring och ökningen av legalt förskriva droger drastiskt har ökat. Några läkemedel är lika beroendeframkallande som heroin exempelvis oxi-contin.      
 Alex tog också upp lite om svenska  behandlingshem        där alla numera måste ha teoretisk utbildning för att få agera som terapeuter och man helt har diskvalificerat den erfarenhet som fanns med att tidigare beroende behandlar andra beroenden.   
 Alkoholens 4 berusningssteg kan beskrivas som 1. Pigg, 2. Slö(personlighetsförändrad),
3. Deckad, 4. Död   
 Alex avslutade med att prata om att det skrivs alldeles för lite om det positiva i samhället, media rapporter bara om vad som är dåligt i stället för det som är positivt.
 Ett exempel är corona-rapporteringen där det bara pratas om hur många som avlider (0.9 % ) av insjuknade medan inget skrivs om att det är (99.1% ) som faktiskt överlever.     
 Ungdomar med problem i skolan får mycket stöd medan de som är duktiga och klarar sig själv inte får någon uppmuntran eller belöningar. Det gäller för alla att ställa upp mål i livet man kanske inte når ända fram men kan komma en bit 

på vägen. Han tog sig själv som exempel. Hade innan han började sitt drogmissbruk en dröm att ha en ”LandRover”.       Det tog honom 23 år att uppfylla sitt mål idag har han två en 1998 års modell och en 1996 nu ska han se till att skaffa sig körkort, och har en planerad uppkörning till september i år. Glädjande är att färre ungdomar använder droger idag än för 20 år sen, delvis beroende på att Gameing och FIttnes har blivit populärt. Gaming på toppnivå kräver toppfysik och många har lika bra fysik som toppidrottsmän. Svenskarna är topprankade i värden och har vunnit många stora tävlingar(Dreamhack i Jönköping är en).  

Vid tangenterna: 
Bernt Thörnqvist
Vi Länkar  


 

Vinga fyr Vinga fyr

Dag 4
Avkopplingsdag

 Att gå på Rikskurs är ingen semester.
 Nej det kräver mycket av eleverna och för många är det länge sedan de satt på skolbänken.
 Därför har vi funnit att det är bra att ta en paus mitt i kursveckan.
Onsdagen har därför blivit en avkopplings- eller aktivitetsdag, då eleverna i princip får göra vad de vill.
 I år for några till Vinga och på sälsafari medan andra åkte in till Göteborg, till Ullared eller runt på de närliggande öarna.
 Trots att vädret under kursveckan var litet varierande, så bjöd onsdagen på mycket fint och vamt väder.


ingemar Rosén
Foto:
Roy Jarflod

 

Nora Herrgård i Danderyd Nora Herrgård i Danderyd

Dag 5
Det började inte i Amerika
”Vår Historia är nyckeln till vår framtid”.
 Under de år som gått sedan Länkrörelsen bildades har det framkommit en mängd uppgifter
om hur den uppstod och vad som var grunden till att den bildades.
 Det mesta har meddelats muntligt från person till person.
 Då blir det som alltid, att något glöms eller tappas bort, något läggs kanske till och någon tycker kanske till och med att ”så här borde det varit”.  Historien blir ”friserad”
 När Länkrörelsen 1995 fyllde 50 år var det tänkt att Noriko Kurube efter sju års studier skulle doktorera  på Länkrörelsens historia, men det gick inte.
 Varför?
 Ja, det fanns helt enkelt inte tillräckligt med relevanta underlag - vi hade varit för dåliga på att dokumentera oss genom åren.
 I stället fick hennes ämne bli ”Självhjälp och överlevnad : en studie av Länkarna” 
 Inom Länkarnas Riksförbund kunde vi inte heller göra en riktig historik men tog fram ett häfte kallat ”Fem decenier med svensk Länkrörelse” som speglade viktiga historiska händelser inom rörelsen och samhället under de femtio år dom då gått.
 Häftet har sedan uppdaterats till ”Återblickat på 6 årtionden inom svensk Länkrörelse”

 Den här dagen på Rikskursen kom därför att handla om vad som kan bevisas ha hänt.

 En av mina föregångare Redaktör Carl Sjöberg skriver 1960:
” Utan att avsiktligt vilja förringa AA-rörelsens stora betydelse, är det väl ändå med en viss patriotisk glädje vi här får erfara, att verksamma krafter arbetat för en organisationsform liknande vår, långt innan AA-rörelsen var känd i vårt land.”
 Den som vi inom Sällskapen Länkarnas Riksförbund alltid ansett som rörelsens grundare, Axel Sällqvist, skrev i Vi Länkar Nr. 3-960 en artikel för att försöka bringa klarhet i hur allt egentligen började.
 Redan i slutet av 1930-talet hade Oxfordgruppteamet under ledning av rektor Rickard Friis  på Nora Herrgård i Danderyd påbörjat en försöksverksamhet med att på kristen grund få alkoholister till en förvandlad livsföring. 
 Försöket gav mycket goda resultat.
 En av de som ingick i försöksverksamheten var Gustav Sundström, senare länkarnas i Stockholm och därmed också hela Länkrörelsens första ordförande.
 Ja, så kom Sällskapet Länkarna till. Svensk Länkrörelse är alltså en organisation uppvuxen i Sverige.Axel Sällqvist säger själv:
 Vi kände ej till AA-rörelsen i Amerika då första tankarna på en sammanslutning av enbart alkoholister rann upp. Det var först flera år senare som en artikel i tidskriften. “Det Bästa” berättade om denna märkliga organisation och som presenterades vid det konstituerande sammanträdet 30 januari 1945.
 Det har sagts att Axel Sällqvist besökte AA i USA innan Länkarna bildades men så var inte fallet.  Först efter bildandet träffade han AA:s grundade William Wilson och Robert Smith och då i Sverige. I början hade Länkarna inga egna lokaler utan höll sina möten i lokaler lånade eller hyrda för varje särskilt möte. I Stockholmsområdet kan nämnas Restaurang Flamingo i Solna en föregångare till Park In Hotell där vi sedan länge har hållit riksförbundets kongresser.
 Den första fasta lokalen i Stockholm fick man på Vasagatan 7.
 Vem som designade vårt Länkmärke, vet vi inte och egentligen inte heller vad flammorna och länkkedjan betyder även om det finns mycket bra uppfattningar om detta,
 Vad vi vet är däremot att Våra ”Sju Punkter” togs fram av Boråslänkarna  Ernst Liljeqvist och Wilhelm Frank med AA:s 12 steg som grund men anpassade till vår rörelse. Programmet antogs av hela Länkrörelsen 1948.

 

Ingemar Rosén
Vi Länkar

 

Steve Ottosson och Morgan Karlsson Steve Ottosson och Morgan Karlsson

Dag 5
Beroendevårdens framtid

 Morgan började med att presentera sig själv, han började att arbeta som sprittappare och övergick snart till vårdare på behandlingshem, fick alternera mellan öppna- och slutna avdelningar. kom så småningom till Nordhemskliniken som behandlingschef. 
 Steve beteendevetare arbetar med opinionsbildning och föredrag runt droger. Ett viktigt konstaterande är att om vården tilldelas mer pengar går väldigt stor del till administration och chefskap och inte till behandling.  
 På många alkoholkliniker anser man att man kan gå in och ur ett beroende, vilket är helt felaktigt. 
 Dagens terminologi för bruk av alkohol är: Nykterister, Bruk, Riskbruk, Skadligt bruk”,  Alkoholister(10%).
 EnligtICD10   är beroende, ”Starkt behov av, ”SUG” eller tvång att ta droger.      
 Historiskt har man ända sedan slutet på 1700-talet vetat om skadligheten med alkoholen, Sverige införde efter folkomröstning motboken 1917 och den avskaffades 1955. 
 Från 1800-talet har läkemedels-industrin tagit fram lugnade och på senare tid lyckopiller för att dämpa ångesten vid bakrus och psysisk ohälsa. 
 Allt efterhand har medlen blivit mer o mer potenta och därmed mer o mer beroendeframkallande,vilket leder till fler o fler blir ”pillerbe-roenden” 
 För att uppnå en meningsfull behandling måste ”patienten” komma till insikt om sitt beroende och acceptera sin situation.
  Fyra ledord UR ett beroende är 
FÅR INTE!   KAN INTE!  
VILL INTE! BEHÖVER INTE! 

 Det gäller att komma in med rätt sak i rätt tid.

 

Text, foto: 
Bernt Thörnqvist
Vi Länkar  

Föreläsare, Ingemar Rosé, Föreläsare, Ingemar Rosé,

Dag 5
Föreningskunskap

 Rikskurserna har många utom-stående föreläsare som presenterar mycket intressanta ämnen.
 Nämnas kan läkare, pedagoger, betendevetare och andra.     
 Men - vi måste också ha ämnen av förenings- och organisationskaraktär.     Bland dessa kan nämnas: föreningskunskap, ekonomi, mark-nadsföring med flera.    
 På årets program stod det första - föreningskunskap.    
 Det är kanske inte så ”upphetsande” men nog så viktigt. 
 Riksförbundet har ett kompendium i ämnet, men vi hade i år beslutat att bara behandla vissa delar av ämnet - stadgar, styrelseansvar och verksamhetsplaner.
 Föreläsare var undertecknad med vår förbundsordförande Bernt Thörnqvist som bisittare.

För att en förening eller organisation ska fungera måste man ha stadgar som reglerar verksamheten.
 Inom Riksförbundet finns två typer - Stadgar för Sällskapen (föreningarna) och förbundsstadgar
De förstnämnda talar om vad som gäller för Sällskapen och hur man genom dessa stadgar får en fungerande verksamhet.     De senare styr förbundets och förbundsstyrelsen arbete. 
 Båda stadgarna är ovillkorliga och avvikelser från dessa från dessa gäller inte.

 Stadgarna för Sällskapen talar bl.a. om vårt Ändamål, Arbetssätt, Medlemskap, Styrelsesamman-sättning och Styrelsens åligganden d v s vad som gäller för styrelsens arbete.
 Redan här bör man trycka på att det inte bara är att sitta i en styrelse utan att arbeta i densamma.
 Vidare behandlas i dessa stadgar, vem eller vilka som har rätt att teckna sällskapets firma d v s rät att
sluta avtal, underteckna sådana och inte minst handa sällskapet angelägenheter i bank.

Räkenskaper och revision behandlas också i stadgarna, liksom olika typer av möten, valbarhet och rösträtt.

 Allt detta är viktigt att känna till och kan man stadgarna behöver det inte uppstå  några problem om vad som gäller  för sällskapet.
 Stadgar kan ändras och har ändrats under årens gång, mest för att anpassa dessa i tiden eller göra förtydliganden, men stadgarna kan bara ändras av kongressen som hålls vart annat år.

 Förbundsstadgarna styr på mot-svarande sätt förbundets och förbundsstyrelsens arbete.

 Under dagen behandlades också styrelseansvar och ansvarsfrihet.
 Viktigt är att veta att ALLA i styrelsen har samma ansvar för beslut som fattas om man inte reserverat sig mot ett beslut. Man ha s.k. solidariskt ansvar. Här är också viktigt att veta att det endast är styrelsen som är ansvarig för ekonomi och verksamhet.

Så behandlades olika typer av verksamhetsplaner. Man kan säga att det finn tre olika sådan.
Att i detalj behandla dessa här låter sig inte göras men på eftermiddagen vid grupparbetena fick deltagarna i uppgift att gå igenom och göra förslag och detaljerade realistiska insatser i en av verksamhetsplanerna.
Frågorna och uppgifter var följande:
VERKSAMHETSPLAN (2)
Vad vill vi göra? Ange detaljerat!
Hur och var skall vi annonsera? Hur skall vi uppnå detta?
Vilken kursverksamhet skall vi ordna lokalt?
Vilka kurser skall vi delta i som anordnas lokalt av andra?
Vilka debatter och i vilka opinionsbildande sammanhang skall vi delta? 
Vilka samverkanspartner finns? Vad kan vi göra tillsammans med dem? Observera! Skilj på
samverkan och samarbete!
Var skall vi bedriva personliga informationer?
Vem skall vi informera? Målgrupper? Hur skall vi kontakta dem?
Mässor, utställningar och andra officiella sammanhang?
Vilket informationsmaterial skall vi använda?
Från Förbund? Eget?
Vilka kommunala och sociala instanser skall vi uppvakta? Hur skall det gå till? Hur ofta?
Vad skall vi göra på Sällskapet?
Jourtjänst, Möten, Punktmöten, Aktiviteter, Meningsfull sysselsätt-ning

 Efter grupparbetena återkom grupperna till ”stora salen” för redovisning i storgrupp.

 Om denna redovisning kan bara sägas att man verkligen tog uppgiften på allvar och det var en fröjd att höra vad man kan åstadkomma.
En stor eloge till alla deltagare!

 

Ingemar Rosén
Vi Länkar


 

Förbundsordförande Bernt Thörnqvist delade ut kursintygen Förbundsordförande Bernt Thörnqvist delade ut kursintygen

Dag 5
Rikskursen avslutas

  Så var åter en Rikskurs till ända.
 Vid 16-tiden halades förbundets flagga.
 Rikskursen 2021 hade nu nått sitt slut och deltagarna samlades för sista gången i ”stora salen” på sommarhemmet på Hönö.
 Kursledarna inledde och tackade eleverna för en mycket fin kurs-vecka - för fjärde gången på sommarhemmet på Hönö.  
 48:ornas ordförande  tackade också han alla deltagare för en angenäm vecka tillsammans.
 Så var det dags att dela ut kurs-ntygen till alla.
 Tidigare på dagen hade all personal, som servat oss under kursveckan, avtackats med en liten blomma.
Om inte något speciellt inträffar vill vi gärna återkomma till Hönö och sommarhemmet där ocksåför rikskursen 2022..
 Förbundsstyrelsen vill ännu en gång framföra ett TACK till Sällskapet Länkarna av 1948 som upplåtit sitt sommarhem för Rikskursen 2021 och ett speciellt tack riktas till Tommy Södergren och Allan Möller som varit kontaktpersoner och verkliga ”klippor” på Hönö.

Text:
Ingemar Rosén
Vi Länkar
Foto:
Roy Jarflod
Sällskapet Länkarna
Solna

Några av deltagarna mottar sina kursintyg

Kursledningen har ordet  
 Så har vi avslutat Rikskurs 2021.
 Det var den tjugofemte Rikskursen, som jag varit med och arrangerat.
 Det är en hel del arbete med att arrangera en Rikskurs, men också väldigt intressant och stimulerande
 Och en person kan givetvis inte heller göra en kurs.
 För att allt skall bli så bra som möjligt, behöver man ha goda medarbetare och det har jag haft under alla de år jag arbetat som kursansvarig.
 Jag har alltid fria händer att välja en eller flera medarbetare inom det Distrikt som står som värddistrikt för Rikskursen. 
 Men, sedan 4 år tillbaka, då vi  började förlägga kurserna till 48:ornas sommarhem på Hönö, är det litet annorlunda eftersom vi inte haft någon distriktsansvarig utan arbetet har helt skötts tillsammans med vår förbundsordförande.
 I år blev det för första gången tillsammans med vår förbundsordförande sedan kon-gressen 2021 Bernt Thörnvist.
 För ”markarbetet” på Hönö, har jag haft hjälp av Tommy Södergren och Allan Möller från Sällskapet Länkarna av 1948 i Göteborg.
 Jag brukar säga att planeringen av den kommande Rikskursen börjar, när det innevarande årets slutar. Och visst är det kanske så!
2019 beslutade vi att vi att om det fanns möjligheter, skulle förlägga också 2020 års kurs till Hönö sommarhem.
Men så kom pandemin och Rikskursen måste ställas in.
 Vi försöker alltid göra kurserna så intressanta som möjligt, för att deltagarna ska få något bra och användbart med sig hem, som kan vara till nytta för både dem själva och deras Sällskap.
 Ämnen och kursavsnitt, som för rörelsen och Länkverksamheten framåt är alltid viktiga inslag.
 Under de senaste aderton åren har sådana som baserar sig på förbundets ”Gula Boken” eller andra kompendier i olika ämnen, varit självklara på kurserna.
 Det finns ämnen som återkommer, därför att de är så viktiga för oss, men förnyelse som gagnar vår verksamhet måste få förekomma.
 I år hade vi möjligheter och förmånen att hos oss ha föreläsarna Kai Knudsen, docent och överläkare på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, Alex Breeze från Droginformation.nu och Steve Ottoson och Morgan Karlsson från Nordhemskliniken i Göteborg och föreningen ”Beroendevårdens framtid” som alla hade viktiga inslag att bjuda på.
 Under de år jag arbetat med kurserna har deltagarantalet varierat och kursutvärderingarna har gett besked om att kvalitén varit god.
 Numera har vi begränsat antalet deltagare och det finns flera skäl till det.
Vi vill t.ex. ha deltagare, som kan göra något för sina Sällskap då de kommer hem från kurserna.
 Vid den första Rikskursen som jag svarade för, var vi cirka 35 deltagare. Antalet ökade sedan kraftigt och så i år var vi av olika skäl, inte minst Sällskapens ekonomi, 29 deltagare - ett bra antal, för att få en så bra kurs som möjligt.
 Det är intressant att som kursansvarig konstatera att många Sällskap, förstår att det är viktigt att delta i kurserna.
 Vi behöver fler som arbetar och hjälper till på alla plan inom Sällskapen. Medhjälpare behövs inom informationsverksamhet och med att ta emot hjälpsökande.
 Nya och yngre krafter behövs också för att ta vid i styrelserna och i andra uppdrag och på andra förtroendeposter, när de som nu sköter dessa, av olika skäl inte kan fortsätta längre.
I år deltog också många medlemmar från de sällskap som anslutit sig till förbundet under 2018.
 Sista dagen på kurserna lämnar alla deltagare en skriftlig kursutvärdering, som ger klara besked om kursinslagens värde.
 Årets betyg blev 4,36 för själva kursavsnitten och 4,6 för trivseldelen, allt räknat på en 5-gradig skala.
 Efter en kurs som den här, arbetar vi nu vi på hur vi skall utforma Rikskurs 2022.
 Varje kurs är en ny utmaning.
 Allt kan tyvärr inte komma med, då det inte finns vare sig tid eller pengar.
Till förbundsordförande Bernt Thörnqvist, alla föreläsare och inte att förglömma personalen på Hönö - vill jag framföra ett stort tack för gott samarbete.
 Slutligen, tack till Er som kom till Rikskursen 2021, deltog med intresse och skapade mycket god atmosfär, kamratanda och trivsel, som bidrog till att göra kursen bra.
 Det kändes som alltid litet vemodigt att skiljas från Er.
 Men - vi ses kanske på nästa års Rikskurs.
 

Ingemar Rosén
Kursansvarig